Mitt liv som mamma
Jag kan inte fatta att det snart är 2 år sedan jag låg på operationsbordet med en dunder stor mage i vädret och bara väntade nervöst på vad det skulle komma ut för en lite filur.
Jag var bomb säker på att det var en liten Neo men det blev världens finaste Nova istället.
Kommer ihåg den 28 mars 2007 som det vore igår.
Fick åka till Västerås på tillväxt ultraljud för att kolla hur det står till där inne i magen. Eftersom jag hade gått över nästan 1 vecka. Dom mätte bebisen och räknade ut hur stor den var. Och den var stor. Dom sa att den vägde ca 4800g. HJÄLP!!!!! Hur ska jag kunna klämma ur mig den. Sen fick jag gå upp till röntgen och röntga mitt bäcken och då visade det sig att mitt bäcken var 1 cm för litet så jag skulle aldrig kunna klara av att föda den vägen.
Så då blev bestämt att vi skulle åka hem och komma tillbaka dagen efter och göra kejsarsnitt.
Det var inte förrens då det riktigt gick upp ett ljus att jag faktiskt var gravid och faktiskt skulle föda barn.
Så vi åkte hem och sa knappt ett ord på hela vägen. Väl hemma så var det till att packa BB-väskan och en väska med grejer till mig.
Dagen D!!!!!
Kom in på förlossnings avdelningen kl 08,00. Trevliga sjuksköterskor som tog imot oss. Dom satte en kanyl i handen. Inte så skönt. Sen blev jag kopplad till en maskin som registrerade bebis hjärta. Jag tror att det är någon som vill ut nu för gud vad den sparkar.
Vid 12.00 fick satte dom kateter. Inte skönt det heller.
Vid 12.30 tiden kom dom och sa att vid 13.00 skulle snittet bli av.
Nu börjar jag bli nervös. Riktigt nervös..
Kl 14.00 kom jag in på operations salen och dom började lägga ryggbedövning. I 50 minuter höll dom på med att försöka få in bedövningen. Men eftersom jag är lite svankryggig och tydligen hade lite scolios så blev det så svårt med bedövningen. En gång fick han in nålen bra men då kom han emot en nerv så det gjorde ont i hela kroppen. Så han ringde efter en kollega. För honom tog det ca 10 minuter sen blev det rätt. Sen gick allt fort. Kände inte mina ben efter bara några sekunder.
KL 15.07 föddes våran stjärna Nova. Hon var det vackraste jag någonsin sett. Och jag har aldrig sett Claes så lycklig.
Nova vägde 4210g och var 51 cm. Helt underbar.
Var ganska borta i kroppen resten av dan.
Fick flytta upp till bb-avd 86. Synd att Claes inte får stanna kvar över natten.
Sen har det varit full rulle sedan den dagen. Vi har haft tur. Nova har knappt varit sjuk alls. Bara magsjuk 1 gång och förkyld 1 gång. Sen så var det ju urinvägsinfektionen hon fick lagom till sin 1-års dag.
Vi hade bråkat med en envis hög feber som varade i 4 dagar. Pendlade runt 40 hela tiden och det hjälpte inte med alvedon. Efter 1 vecka med hög feber och ingen hjälp kände jag att nu orkar jag f-n inte mer. Sjukvårdsupplysningen sa bara ge Alvedon så går febern ner. Ja det gjorde den. Lite sen steg den på en gång. Claes ringde till sjukvårdsupplysningen för 4 gången. Men nu så blev det fart. Fick en remiss till barnakuten i Västerås den söndagen den 30 mars. Blev inlagda där. Fick ligga på ett isoleringsrum eftersom dom inte visste vad det var för fel på Nova. Trodde att det var RS-viruset ett tag.
När vi kom in så tog dom en himla massa prover. La Embla salva i båda armvecken och på höger hand för att kunna sätta dit perifer venkateter lättare.
Tog sänkan. 180. Inte bra. Satte en liten urin påse på henne. Vägde henne. 8910g.
Upp på lungröntgen.
Kunde inte sätta venkatetern på varken hande eller i armvecken så det blev i huvudet.
Vid 20 tiden så satte dom dropp + antikiotika.
Febern pendlade fortfarande mellan 39-40 grader. Så hon fick en himla massa alvedon. 1 Suppositorium 125 mg var fjärde timme. Senare fick hon 125 alvedon + 60 alvedon + 62,5 impren. Allt för att få ner febern.
Lungröntgen visade inget.
Kl 4,30 12,30 och 20,30 varje dag fick Nova antibiotika.
På måndagen togs det en ny sänka och då var den nere i 139.
Försöker att få i henne så mycket vätska som möjligt.
Välling dricker hon bara 100 ml mot 260 ml som hon brukar.
Hon är väldigt trött och sover mest hela tiden.
På kvällen var febern nere i 38,9. Jippi äntligen ett framsteg.
På tisdagen var hon mycket piggare. Fick in lite leksaker som hon lekte med.
Var till röntgen och röntgade njurarna.
Febern är nere i 37,7 och sitter uppe mycket i sin säng.
Får i henne lite mer välling nu. Ca 150 ml 4 gånger / dag.
Åt en smörgås med skinkost.
På onsdagen var hon feberfri. .
Vägdes. 9,08 kg.
Läkaren kom in och tittade lite på henne och frågade hur vi tyckte att hon var. Vi sa det att hon är mycket piggare.
Tog sänkan och den hade gått ner ännu mer.
Läkaren berättade att visa provsvar hade kommit. Nova hade en kraftig urinvägsinfektion som var på väg upp i njurarna. Och sen hade hon Streptokocker.
Eftersom Nova ändå var så pass pigg så fick vi åka hem på permission. Skulle komma tillbaka på fredagen för nytt sänka.
På fredagen så åkte vi tillbaka.
Sänkan hade gått ner ytterligare så vi blev utskrivna.
Firade detta med en shoppingrunda på stan
Nova skulle äta Bactrim i 7 dagar.
Efter den kuren så skulle hon börja äta Trimetoprin ända tills svar från blåsröntgen.
Efter 6-8 veckor skulle hon göra en Blåsröntgen MUCG.
Sen läkarbesök.
Om 6 månader skulle hon på njurfunktionsröntgen för att se så det inte har blivit någon ärrbildning på njurarna.
Fast Nova var så sjuk så kämpade hon på för att vara vår lilla stråle ändå.
Hon verkligen försökte att vara lite pigg på sin födelsedag en 29 mars fast hon hade 40 graders feber.
Det ända som syndes att hon varit sjuk var att hon inte riktigt gick lika bra som förrut och inte riktigt vågade gå själv utan vill ha någon med sig och hålla i handen
Men det är kanske inte så konstigt med tanke på att hon mer eller mindre varit sängliggandes från den 25 mars till den 2 april.
Så vi har varit iväg på några efterkontroller. På den sista så sa dom att allt är fint med henne så det behövdes inga fler kontroller nu. Skönt.
Vad mycket det händer på 2 år egentligen. Nova hon pratar för fullt. Och nu förstår man verkligen vad hon säger. Hon utvecklas verkligen mycket på bara några dagar. Det enda är väl att hon är lite kort men hallå jag är 1,56 och Claes är 1,67 så ingen av oss är ju direkt långa.
Nu väntar vi bara på att hon ska få en dagis plats någon gång så hon kan få träffa lite barn igen. Hon trivdes verkligen på dagiset i Köping. Ville knappt å hem därifrån när man hämtade henne.
Men jag funderar på att gå till Öppna Förskolan med henne. Så hon får leka av sig lite.
Nä nu får det vara färdig bloggat för denna dag. Blev ju 2 långa inlägg denna gång. MEn det är verkligen kul och skönt att ha en blogg där man kan få skriva av sig lite.
Hasta la vista för denna gång!
Avslutar med en bild på en nyfödd Nova och en super lycklig mamma